Mamma och kurt är bäst. Här satt jag med ett skit tele 2 internet och kom ingen vart, och dom sliter ut lister för att få fram internet kabeln åt mig.

Och här sitter jag hos mamma nu, i ångestlägenheten. Fyfan vad jag hatar den, fan vad jag hatar att vara här. Jag mamma o kurt kom fram till att det är för att det enda jag gjort sen vi flytta in här är att må dåligt. Sen att flytta in här från ett hus var ju heller inte det roligaste. Här har jag suttit och vakat hur mycket som helst, gråtit som aldrig förr och trott att hjärtat ska trilla ut. Badbadbad. Och nu ska jag o marcus sova här i två veckor för att marcus pappa kommit.
Nåja, det fixar jag nog :) Har jag fixat att bo här i ca 2 år så klarar jag nog någon vecka..

---

Dag 5, Vad är kärlek?

Kärlek är att offra sig för varann, att göra saker även fast man hatar det, men bara för att man vill göra det för den andra. Kärlek är att bry sig om i vad den andra vill, i vad den andra känner, att inte utnyttja situationer och att inte ta någon förgivet. Men även att ta någon förgivet.
Kärlek är en bergodalbana, där det hela tiden går upp och ner, men tur är väll det kanske? Hur kul är en rak linje? Man behöver nog bråka ibland, gråta ut vad man har osvosv.
Jag vet inte hur många gånger jag spottat på kärlek, så mycket som jag hatat det, så mycket som det sårat mig och gjort mig illa. Men trots alla nedgångar och all skit så är jag nog rätt glad för det, att jag blivit sårad. Jag kanske inte hade varit den jag var idag, och det är trots allt över, och jag blev nog starkare. Trots allt så tvivlar jag på det ibland, och ibland är jag så rädd att falla tillbak o bli svag. Fast jag tror nog ändå inte man kan testas nog mycket när det gäller kärlek, man kan nog inte bli mer stark o mer stark jumer sårad man blir. När man lär sig o älska någon på riktigt så tror jag den personen kan bryta ner en totalt, värre än förut och du kan inget annat än stå att titta på.
Kärlek är att gråta i någons armar, att berätta saker som man inte berättar åt någon annan, att bli omhållen på natten, att sakna fast det var 10 minuter sedan ni sågs, gulliga sms, samtal då någon bara ringer och säger "jag älskar dig" och sedan lägger på.
Kärlek har nog alltid betytt väldigt mycket för mig. Jag är en sån som inte vill leva ensam, jag behöver människor runt omkring mig som älskar mig. Och det har jag, och det är jag jävligt lycklig för.
Så tack alla mina nära o kära för att ni finns i mitt liv. Jag hade inte varit den jag är idag, om det inte vore för er.





en bild. är ni förvånad???=)))) ) )))